SUGCHEF
Inatt är jag så himla ledsen. Stuart, min chef på jobbet, kan vara så jävla taskig. Han låter mig alltid sluta sist, utan undantag. Även om jag är den som jobbat längst. Jag har vant mig, han gillar att ta ut sin bitterhet på de anställda, särskilt mig av någon anledning. Han är lillebror i familjeföretaget, en familj som varken respekterar honom eller bjuder in honom till julafton. Storebror Steve är the big boss. Stuart slavar heltid på den mexikanska restuarangen och ser efter de anställda, Steve strussar runt i kostym och kommer in ibland för att kolla att allt är okej. Pappan, Jed, är en solbränd 70 plusare med en 30 (minst) år yngre flickvän. Hon är blond och smal men ser ut som en häxa. Hon tilltalar inte personalen när de kommer in och äter.
Ikväll var jag riktigt hungrig. Jag hade bara ätit musli innan jobbet för jag hade ca noll aptit efter att ha tyckt synd om mig själv hela dagen för att varken Kim eller Simon (mina närmsta vänner här föruom Steve) har undvikit mig ända sedan jag kom tillbaks. Jag vill kanske inte vara deras vän heller, egentligen, men det är ensamt i år och man behöver omge sig bland människor. Hursom, under kvällen så kommenterar jag min hunger till Stuart. Så, han vet att jag är vrålhungrig. I slutet av kvällen visar det sig att det blivit en enchilada till övers. Vi i personalen är överlyckliga. Stuart äter hälften under arbetstid, vi andra får vänta tills vi slutat.
Bara det att när det är ETT bord kvar i restuarangen låter han de andra två tjejerna signa out för kvällen. De sätter sig med varsitt glas medan jag snällt får stå bakom baren och vänta på att 6 gäster ska gå. Han kommer gåendes med maten ut till tjejerna, jag säger mmmm! can't wait to have some och han tittar på mig. Ger mig det där HEMSKA jävla självgoda leendet, "Well, you can't have any... you are still working". Jag vet inte vad jag ska svara. Lindsey som jag jobbar med protesterar "But we can save some for Molly...". Han säger ingenting. Går bara förbi. Och där, just då, efter 6 timmars springande mellan bord, stolar och disktrasor får jag nog.
Varför är folk så jävla elaka? Allting suger som det är...
fan vad jag känner igen den där jävla översittartypen från mitt jobb! är det för mycket begärt att man ska få i sej någonting att äta när man har jobbat flera timmar utan paus? ÅH! I feel you sister.
Men stackare! Jävla skitchef...maktmissbruk!! Fy fan!!
Fick du nog som i du sa åt honom eller slutade??
Saknar dig men snart är det jul och du kommer hit! Tänk på det.
Puss
Oh ledsen för din skull att chefen länns sugigt men jag är SÅ GLAD för att du börjat blogga igen (hm. nästan iallafall ser att detta inte är skrivet precis idag :p)
å synd att det just måste vara en chef som e så där taskig... men e ju så hjälplös!!
Lider med dej!! Ush
Jo, komigen nu. Sätt igång IDAG:
